I Stories by light undersöker Stina Pettersson och Linda Rothstein var gränserna går mellan konst och design.
DESIGN + KONST = SANT Var ligger gränslandet mellan design och konst? Saknar konsten praktisk funktion och saknar designen konstnärlig verkshöjd? Frågan aktualiseras när konstnären Stina Pettersson ställer ut tillsammans med formgivaren Linda Rothstein på Italienska palatset.
Taklamporna White Wig hänger som fluffiga moln från taket. De är unika objekt skapade av meter efter meter av vävd nylontub ringlade kring en stor klotlampa. Stor Lampa är verkligen en stor lampa, formad som en enorm dusch med vattenstrålar ända ner till golvet och upp igen, även den av samma material. Rothsteins lampor fungerar och sprider ett mjukt ljus omkring sig, men är ändå inte bara lampor. Som skulpturala objekt intar de rummet och drar blickarna till sig.
Linda Rothstein och Stina Pettersson möttes under en utbildning i Köpenhamn. De är båda intresserade av gränslandet mellan design och konst och har valt att jobba med gemensamma utställningar.
I filmen WeÕre happy about this har Pettersson filmat ett återkommande religiöst tältmöte på en bestämd plats i Blekinge. Till synes en tretton minuter lång dokumentär, en skildring av processen från det att tältet ska resas i dagsljuset, till kvällens klimax då musiken dånar och folk dansar.
Men det finns något mer, en personlig koppling runt omkring. Filmen är ett nyfiket betraktande utifrån, undersökandet av ett barndomsminne vid samma tillställning för länge sedan. Hon går inte in, närmar sig inte gemenskapen utan kikar bara in i dörröppningen. Kameran befinner sig endast vid gränsen till en annan värld och vi får bara se människornas skuggor dansa mot den inifrån upplysta tältduken.
I rummet intill finns något av en programförklaring i form av nio diabildsläsare med texter i. Filmen utvidgas till en interaktiv upplevelse, drar sig över gränsen från dokumentärt hantverk till konstnärligt verk. Eller? Upplevelsen ligger hos betraktaren att definiera.
Glasskulpturer kallar Rothstein de sammanfogade glaskupor i olika färger som formar egna verk. Dessa påminner mycket om de objekt som glaskonstnären Annika Jarring ställde ut för något år sedan, fast av endast vita glaskupor. Återvinning av gamla föremål gäller även lampskärmarna som satts ihop, tapetserats och försetts med en klotlampa på utsidan. Helt tvärtemot den ursprungliga funktionen, men ett helt nytt uttryck har uppnåtts. De tvådimensionella tapeterna med sina slingrande blommönster tycks få en ny dimension. Något nytt har skapats av det gamla.
Utställningen ger inget svar på var gränserna går mellan design och konst. Snarare pekar den på hur nära de två verkligen är i förhållande till varandra. Åtskillnaden mellan konst och design handlar i många fall mer om det subjektiva sammanhanget ett föremål befinner sig i, hur det presenteras för åskådaren.
Onsdag 29 November 2006 05:00 |
